Det är väldigt svårt att bara välja ut något minne ur min barndom, för hela min barndom var helt underbar! Man kan ju egentligen säga att jag fortfarande är i barndomen, men jag antar att det räknas fram till att man är ca 10 år?

Något jag oftast tänker på när jag tänker på barndommen och när jag var liten är min gamla gård som jag bodde i från att jag var några månader tills jag fyllde 10 år. Det är en av de bästa tiderna i mitt liv! På vår gård bodde min familj, min kusins familj, min faster och sen alla balkan människor som man umgicks med, eller föräldrarna gjorde. Varje dag så satt alla vuxna, eller mammorna, nere på gården med kaffe och fika och bara pratade, medans vi barn lekte. Vi hade allt på våran gård - en gräsmatta där vi brukade spela fotboll, område till att cykla osv, ett dagis att leka på, en liten kulle och en lekplats! På gården brukade vi alltid vara ca 10-15 barn, allt från bebisar till ca 10 år, riktigt kul! Den som var värst på hela gården var väl min kusin Dennis... Hahaha! Helt sjukt egentligen med tanke på hur lugn han är idag. Men han hade sönder bilrutor, slog alla, busade, sparkade bollar på bilar o slängde stenar, klämde ihjäl mina och farmors fingrar med flit och sen gud vet vad jag har glömt. Hahaha!

Än idag saknar jag det stället och hur roligt vi faktiskt hade, vi alla var som en familj.


Jag tror bara att den här bilden på Dennis säger hur busig han var! Min bästavän var han då