Som dom flesta av er redan vet så har jag en storebror, Dejan, och  han är tre år äldre än mig. Lite kortfattat om honom så gick han ut gymnasiet i år och nu jobbar han och pluggar även lite. Han har en flickvän, Carolina, som han spenderar mycket tid med när han inte jobbar osv. Hans största intresse är bilar, så det lägger han ner väldigt mycket tid och pengar på - vilket jag tycker är onödigt haha!

Min bror och jag är väldigt olika, så olika man bara kan bli. Det har lett till att vi inte är så nära, så som många syskon är. Självklart pratar vi och diskuterar saker, umgås ibland och så! Vi tycker helt enkelt för olika om saker och hamnar oftast i konflikt med varandra, men det gör väl nästan alla syskon? De blir bättre med åren brukar man säga och det håller det på att bli!

Även om det är som det är ibland mellan oss och att vi inte står varandra så nära, så är han den jag älskar mest och är en stor del av mig. Det är honom jag kommer leva mitt liv med, och nu menar jag inte att vi ska bo med varandra eller så, men det är vi som kommer umgås, hjälpa varandra, pusha, ge stöd osv.

Det finns inte bara nackdelar med mig och min bror. Han ger mig alltid vettiga och bra råd när jag behöver det, och han ställer nästan alltid upp på saker. Han kan hålla hemligheter, utan att säga det till någon här hemma. Min bror är inte som de flesta andra bröder - bestämande, styr och tror att han kan ha makt och säga vad jag ska göra och inte göra. Istället säger han bara ibland om jag gör fel och finns där!

Jag älskar min bror mest av allt, oavsett vad!